Vitblommande buskar och träd

Körsbärsplommon Prunus cerasifera blommar tidigt (mars-april) på bar kvist. Väldoftande blommor (mandel), kala kvistar och ibland försedd med tornar. Frukter små, söta och gula-lilaröda. Spridd från odling, ökande. 

Surkörsbär Prunus cerasus har rikt med rotskott och bildar snår. Blommorna är vita, doftlösa i små kvastar. Stenfrukten är syrlig och kan ha ofärgad fruktsaft (amareller av olika slag ex. klarbär) eller färgad fruktskaft (moreller av olika slag. Blad och blommor kommer samtidigt. Mindre vanlig på Öland än sötkörsbär.

Vildapel Malus sylvestris har blommor som är rosa i knopp med gula ståndarknappar. Bladen är kala på undersidan (enstaka hår kan finnas på bladnerver) och bladskaftet är endast hårigt upptill. Bladskaftets längd är minsta halva bladskivan. Frukten är rund, liten och syrlig. 

Päron Pyrus communis har blomsamlingar med vita blommor och röda ståndarknappar. Bladen är blanka, äggrunda och nästan helbräddade med ett långt bladskaft. Päron kan växa upp till stora träd. 

Krikon Prunus domestica subsp. insititia är lik plommon P. domestica subsp. domestica (två  underarter av samma art). Blommorna är stora, vita och ofta finns tornar. Unga skott och blad är håriga. Fruktköttet lossnar inte från kärnan. Krikon bildar snår genom rotskott. Hybrider med slån Prunus spinosa ses ibland. 

Plommon Prunus domestica subsp. domestica har vita-grönvita blommor som ärmindre än  2 cm i diameter. De unga kvistarna är kala och blanka. Tornar saknas. Fruktköttet lossnar lätt från kärnan. Plommon bildar snår genom rotskott. Övergångsformer mot krikon är vanliga. 

Hägg Prunus padus är ovanlig på Öland. Den har klasar av vita, väldoftande blommor. Barken är mörk och luktar illa om man skrapar på den. Frukten är blåsvart och sprids med fåglar. 

Häggmisplar Amelanchier sp. är odlade buskar som härstammar från Nordamerika. Blommorna sitter i samlingar och har fem vita kronblad och fem stift. Bladformen varierar från ovala till långsträckta. På Öland är häggmisplar ganska ovanlig som spridda ut i landskapet. Fem olika arter finns noterade från ön. 

Apel Malus domestica liknar vildapel Malus sylvestris. Den skiljs på att bladen är vitulliga på undersidan; bladskaftet är hårigt runt om och kort (mindre än halva bladskivans längd). Årsskott är håriga liksom foderblad; tornar saknas. Frukten är 5-10 cm och söt-sur. Ofta finner man mellanformer mellan apel och vildapel. Apel är kvarstående i landskapet eller står som solitärträd i betesmarker, skogsbryn och längs åkerkanter.