Vårlök Gagea lutea har sex gula kalkblad som är något avrundade i spetsen. Basalbladen är rännformade och huvlikt hopknipta längst ut. Oftast är bladen överdragna av en vaxartad blågrön hinna, f. glauca. Mer sällsynt är en form med blankt ljusgröna blad, f. lutea. Under marken hittar man en enda brun, något rundad till oval lök. Två stödblad sitter under blomsamlingen. Vårlök är vanlig på Öland och funnen i alla 33 socknar och 78 % av atlasrutorna. Växtmiljöer är främst rikare lundmiljöer som hässlen och ädellövskog. Den växer även i åkerkanter, vägrenar och gräsmattor, ofta på kyrkogårdar.
Ängsvårlök Gagea pratensis har kalkblad som är smala, långa och spetsiga. Basalbladen är smalare och längre än hos vårlök G. lutea. De är rännformade hela vägen ut och saknar den huvlika spetsen hos vårlök. Under marken hittar man 2 eller 3 lökar varav två är vitaktiga och en något avlång och brun. Ängsvårlök är funnen i 27 socknar och 49 % av atlasrutorna. Den är vanligast norrut på ön där den ofta växer i sandiga åkrar men också i vägkanter och gräsmattor. På sydvästra Öland finns den närstående pommersk vårlök G. pomeranica.
Dvärgvårlök Gagea minima har kalkblad som är tydligt spetsiga. Blommorna är mindre än hos ängsvårlök G. pratensis. Basalbladen är smala, ljusgröna med syllik spets och något kantiga om de rullas mellan fingrarna. Ofta finner man stora bestånd som inte blommar men växten avslöjar sig med sina ljusgröna mattor av smala blad. Funnen i 30 socknar och 59 % av atlasrutorna. Dvärgvårlök är vanligast söder om Borgholm, på västra delen av Öland. Den anses ursprunglig i lundmiljöer men påträffas idag även i vägkanter, gräsmattor, gärna nära kyrkogårdar. Sällsynt är den funnen i åkrar.
Lundvårlök Gagea spathacea har kalkblad som är lite inåtvikta mot spetsen. Från många små lökar kommer det upp gröna, smala och runda basalblad. Stödbladet är blankt och det sitter även några korta, runda stödblad där blomskaften går ut vilket är arttypiskt. Lundvårlök blommar senare (april-maj) än de andra vårlökarna som finns på Öland; den växer också betydligt fuktigare. Filmen är tagen i en alsumpskog öster om Dödevi, Högby socken. På Öland förekommer lundvårlök sällsynt på några få lokaler i de två nordligaste socknarna, Böda och Högby.